Saknad


Åh, Gud... Det finns så mycket jag saknar.. jag blir tårögd bara jag tänker på det..

Det går inte en dag utan att jag önskar att livet vore annorlunda.. Jag vet att livet aldrig kommer ge mej nått mer.. men allt jag begär är att älska nån och bli älskad tillbaka.. Det fanns en tid, för inte så länge sen.. en tid då jag trode jag kunde få allt.. Allt jag önskade mig var en prins på sin vita springare som kunde rädda mej från denna onda värld och ta mig till en värld där inget annat än lyckan fanns.. Jag trode jag hade hittat han, oh, min prins.. Men inte var Gud så god mot mig.. 


Jag saknar den vita julen, oh, den vitaste jul man kan tänka sig.. För inte så många år sedan var denna jul här.. Oh vad jag saknar att kasta mig i snön, jag saknar att bygga alla de snögubbar och grottor jag alltid brukade göra..
Jag kommer ihåg en dag, en dag för inte så många år sedan.. Det var snö redan i November, åh vad mycket snö det var.. Vi var ute, jag, min lilla syrra och min kusin..  Åh så kul vi hade det.. Alla snögubbar vi byggde och alla snöbollar vi kastade.. Nu kan jag bara se tillbaka på denna tid.. det är bara ett minne som är hetsat på min näthinna..

Jag längtar tillbaka tills när jag var en liten flicka.. Då trode man att livet var en dans på rosor.. Att allt skulle gå bra, det fanns inget ont.. Oh, varför kunde livet inte bara fortsätta så?

Jag saknar den tiden som fanns när vi var en hel familj.. En familj som älskade varandra.. Där jag kännde mig så trygg.. Den sagan krossades rätt fort, jag förstod ingenting.. Jag menar inget illa, det är bra nu.. men jag saknar det.. så mycket.. ingen kan nånsin förstå..

Jag saknar min mormor.. hon dog när jag var 12.. Oh.. vad jag saknar henne vissa dagar.. Vi stod inte varann så nära, inte som jag hade velat.. men jag saknar alla dagar tillsammans med henne ändå.. hon var min mormor, ingenting kommer någonsin ändra på det..

Jag saknar den goda glassen, glassen som såg ut som en banan.. oh vad god den var.. Jag kommer fortfarande ihåg hur den smakar, hur pappret såg ut.. Alla de dagar när jag och syrran sprang och köpte oss en varsin glass i den lilla affären i Farsta strand..  Den affär som de nu har byggt om till Djurmatsaffär... varför gjorde de det?

Jag saknar alla vintrar på landet tillsammans med familjen.. Hur vi brukade dricka varm choklad på trappen.. När hela tomten var full av snö och vi såg massa rådjursspår överallt.. Ibland såg vi även harar och ekorrar.. en och annat råddjur blev det ju självklart också..

Det jag vill säga med dethär är att jag saknar de små grejjerna i livet.. sånt som jag aldrig kommer få uppleva igen.. Jag önskar jag kunde ha levt annorunda.. Jag är ung, men det finns så himla mycket jag skulle vilja ändra på..

När jag dör kommer jag se tillbaka på mitt liv, och jag kommer ha såmycket ångest över hur jag valde att leva..

Men jag kan inte vänta tills framtiden är här..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0